Värmepumpar

En värmepump distribuerar värmeenergi från låg temperatur till högre. För distributionen av värmeenergi behöver kompressorns pumparbete extern energi, i allmänhet elenergi. Värmekoefficienten (COP) beskriver värmepumpens effekt. Den berättar hur mycket energi pumpen producerar jämfört med den elenergi den använder.
När värmepumpar används i hemhushållen för uppvärmning, tar de tillvara i luften, jorden, berggrunden eller vattnet lagrad värmeenergi från solen, som sedan används för att värma byggnaden och tappvattnet. Det finns olika typer av värmepumpar, för olika ändamål och miljöer.

Jordvärmepump

Med jordvärmepumpar kan man ta till vara värme genom i marken nedgrävda vågräta rör (jordvärme), borrbrunn i berget (bergvärme) eller kollektorrör som nedsänks och förankras i vattendrag. Vågräta rör i marken är lämpliga för stora tomter. Rören löper på 0,7 -1,2 meters djup. En borrbrunn är en utmärkt värmekälla om berggrunden finns tillräckligt nära markytan. Sjöar, träsk och havsstränder är lämpliga värmekällor om de är minst 2 meter djupa redan nära stranden.
Ur en borrbrunn får man omkring den dubbla mängden energi per rörmeter jämfört med vågräta rör och ur vattendrag omkring samma mängd som ur goda borrbrunnar. Jordvärmepumpar kan sommartid även användas till att kyla ventilationsaggregatets tilluft. Typisk årlig värmekoefficient för en jordvärmepump är 2,6-3,6.

Luft-Luftvärmepump

I en luft-luftvärmepump sker insamlingen av värme med hjälp av en på ytterväggen monterad fläktenhet och värmeavgivningen direkt till byggnadens inomhusluft, genom en fläktenhet som installeras inomhus. Luftvärmepumpens värmekoefficient sjunker snabbt när utomhustemperaturen minskar och vid temperaturen under cirka -20 ºC … -25 ºC lönar det sig inte längre att använda värmepumpen. Luftvärmepumparna behöver vid sin sida ett stödvärmesystem, som är dimensionerat efter största möjliga energibehov, eftersom det inte går att använda värmepumpen när det är som kallast. Luftvärmepumpar installeras ofta efteråt i bostäder som uppvärms med direktel. Luftvärmepumparna är även lämpliga för kylning under sommaren. Typisk årlig värmekoefficient för en luft-luftvärmepump är 1,8-2,2.

Luft-vattenvärmepump

En luft-vattenvärmepump tar värmeenergi från utomhusluften på samma sätt som en luft-luftvärmepump. Värmeavgivningen sker i värmeväxlaren, endera för förvärmning av tappvattnet och/eller uppvärmningsnätets vatten. Även luft-vattenvärmepumparna behöver vid sin sida ett värmesystem, som är dimensionerat efter största möjliga energibehov. Systemet är inte lämpligt för kylning sommartid. Typisk årlig värmekoefficient för en luft-vattenvärmepump är 1,5-2.

Frånluftsvärmepump (PILP)

Med en frånluftsvärmepump tas värme tillvara från bostädernas frånluft. Värmen kan flyttas till det varma tappvattnet, ett vattenburet uppvärmningssystem eller till tilluften. Frånluftens energiinnehåll täcker även maximalt endast en del av byggnadens uppvärmningsbehov, därför behöver systemet en ytterligare värmekälla, t.ex. el och/eller en eldstad. Anordningen möjliggör även kylning sommartid. Typisk årlig värmekoefficient för en frånluftsvärmepump är 1,5-2,2.

 

Värmepumpar får endast installeras av kvalificerade installationsföretag

En ny kompetensförordning trädde i kraft 1.9.2016. Den kompletterar föreskrifterna om kompetenskraven i 17 kapitlet i miljöskyddslagen (527/2014) och innehållet av de ansökningar om certifiering och anmälningar om verksamhet som ska lämnas till Tukes. I förordningen ges också föreskrifter om kontroll av läckage i anordningar.

Ny kompetensförordning för kylbranschen

Mera information hittar du på Tukes webbsida.