Ett ventilationssystem definieras genom hur luften avlägsnas från rummet och hur den ersättande luften, dvs. tilluften, kommer in. Det finns tre olika typer av ventilationssystem: självdrag, mekanisk frånluft och mekanisk till- och frånluft. Ventilationssystemet tillför frisk uteluft till sov- och vardagsrummen och transporterar bort oren luft genom fuktiga och smutsiga utrymmen, dvs. köket, toaletten, tvättutrymmena, garderoberna och lagret. Täta innerdörrar hindrar ventilationsfunktionen. I nedre kanten av innerdörrarna
ska det finnas en luftspringa på ett par centimeter. Innerdörrarna kan också lämnas öppna för att effektivisera ventilationen.
Ventilationen ska vara påslagen också då ingen vistas i bostaden,men man kan justera ventilationseffekten
enligt användningen av bostaden. Det lönar sig att justera en mekanisk ventilation till större effekt t.ex. då man städar, lagar mat, badar bastu, tar en dusch eller torkar tvätt.
Fönstervädring är ett bra sätt att momentant effektivera ventilationen.
Självdragsventilation
Fram till 1960-talet fanns så gott som uteslutande enbart självdragsventilation (även kallad naturlig ventilation) i bostäderna. Idag används självdragsventilation knappast alls, eftersom man med den i allmänhet inte kan åstadkomma tillräcklig ventilation i alla rum, och värmeåtervinning från frånluften inte är möjlig.
Principen för självdragsventilation bygger på temperaturskillnader och av vinden förorsakade tryckskillnader mellan inom- och utomhusluften. Luftströmmarna varierar beroende på väderleksförhållandena och är störst på vintern när skillnaden mellan inom- och utomhustemperaturen är störst. Tilluftsströmmen till rummen kan förorsaka drag speciellt under vintern. Under sommaren är ventilationen svagast när temperaturskillnaden är liten eller inomhusluften t.o.m. är svalare än utomhusluften.
För att fungera bra, behöver en självdragande ventilation tillräckliga tilluftsintag. Ett vanligt problem i anslutning till ventilationssystemets funktion är avsaknad av tilluftsventiler i sällskapsrummen. Vid behov
kan ventiler installeras i ventilationsluckor i trä, i ytterväggar eller fönsterkarmar. Det finns bl.a. manuellt reglerade tallriksventiler samt termostatstyrda tilluftsventiler som reglerar sig efter utomhustemperaturen.
Till en självdragande ventilation borde inte anslutas maskinella frånluftsanordningar (t.ex. spisfläkt), eftersom dessa kan förorsaka undertryck i självdragande skorstenar och få dem att dra åt fel håll.
Maskinell frånluft
Maskinell frånluftsventilation är vanlig i bostäder. I 1960 – 1980-tals bostadshöghus finns i allmänhet ett gemensamt system för maskinell frånluft. Vid maskinell frånluftsventilation avlägsnas luften med fläkt, som i allmänhet i bostadshus är en på taket installerad toppventilator. Då bör även tillgången på tilluft vara säkerställd. Det här kan ske med utomhusventiler, tilluftsradiatorer eller spaltventiler i fönstren. Om tilluftsarrangemangen är bristfälliga kan en del av luften tränga in som läckluft via trossbottnen från krypgrunden, genom väggkonstruktionen eller i höghus från trappuppgången. Läckluft som okontrollerat tränger in i lägenheterna kan föra med sig lukter och orenheter. Avsaknad av tilluftsventiler i sällskapsrummen är ett vanligt problem. Vid behov kan ventiler installeras i ventilationsluckor
i trä, i ytterväggar eller fönsterkarmar.
Storleken på den maskinella frånluftsventilationens luftströmmar är föga beroende av väderleksförhållandena. Luftströmmarna kan effektiveras genom att ändra fläktens varvhastighet. Frånluftsfläktens styrning finns i allmänhet i egnahems- och radhus i samband med spiskåpan.
Maskinell till- och frånluft
Maskinell till- och frånluftsventilation i bostadshus sker så, att utomhusluft hämtas till sov- och vardagsrummen och luft avlägsnas från de s.k. orena rummen, dvs. kök, WC, tvätt- och klädrum. Luftströmmen går alltså från rena rum till orena. Springan under dörren är till för att luften skall kunna cirkulera från rum till rum. Dörrspringan kan även ersättas med ett ljudisolerat luftgaller, som monteras ovanom dörren. Om det i rummet finns både till- och frånluftsventiler, behövs inga dörrspringor eller luftgaller.
Den maskinella till- och frånluftsventilationen har under de två senaste decennierna blivit allmännare och numera förses så gott som alla nya bostadsbyggnader med ett dylikt system. I hög- och radhus kan maskinell till- och frånluftsventilation förverkligas genom bostads- eller byggnadsvisa aggregat (centrerat system) eller en kombination av dessa (centrerad frånluft och tilluft per rum). I rumsvisa system har varje rum ett eget ventilationsaggregat. I alla maskinella till- och frånluftsventilationssystem har invånarna i allmänhet möjlighet att reglera ventilationseffekten enligt behov.
I maskinella till- och frånluftssystem ingår en effektiv värmeåtervinningsanordning (värmeväxlare), som flyttar värmen från frånluften till tilluften. Detta å sin sida minskar effektbehovet för tilluftaggregatets värmebatteri.
Tilluften kan även kylas, detta är dock inte så vanligt i bostadshus.
Filter och ventilationssystemets renlighet
Ett ventilationssystem ska användas på rätt sätt och regelbunden service utföras. Ventilationssystemets filter reducerar mängden orenligheter som sprids till de rummen. Det finns skäl att byta dessa tillräckligt ofta, minst två gång per år. Inneluften kommer utifrån, och därför innehåller den allt det som finns i uteluften, om luften inte filtreras. Utifrån kommer det olika typer av damm och orenligheter, till exempel gatudamm, pollen, avgaser, sot. Ventilationsventilerna i alla rum ska rengöras två gånger per år. I allmänhet är det invånaren själv som ska se till att ventilationsventilerna är rena. Rengör och byt också fettfiltret i spisfläkten med några månaders intervall.
Husbolaget ska låta utföra en inspektion av renligheten i byggnadens ventilationskanaler och justeringen av luftflödet med minst tio års intervall.
Tilluften för ett självdragande frånluftsystem och ett maskinellt frånluftssystem kan filtreras. Filtreringen är dock mycket grov (filtrerar närmast insekter) och även en del av den ersättande luften kommer då lätt in som okontrollerbar läckluft. Vid maskinell till- och frånluftsventilation används i allmänhet en finare filtrering, som även kan filtrera småpartiklar såsom gatudamm.