Statsrådet godkände den 8 januari 2026 en förordning om gränsvärdena för koldioxidfotavtrycket från nya byggnader. Förordningen hänför sig till de mål i bygglagen som gäller stävjande av klimatförändringen och främjande av cirkulär ekonomi. Gränsvärdena införs stegvis.
Förordningen träder i kraft den 9 januari 2026 och tillämpas på nybyggnader för vilka ansökan om bygglov har anhängiggjorts den 9 januari 2026 eller senare.
”Gränsvärdena för koldioxidavtrycket sätter fart på koldioxidsnål projektering och koldioxidsnålt byggande. Det har länge gjorts ett gott arbete med att minska de utsläpp som uppstår när byggnaderna används, men nu granskas koldioxidavtrycket under byggnadens hela livscykel. Jag är glad över att de stegvis strängare gränsvärdena uppmuntrar till användning och utveckling av mer utsläppssnåla byggmaterial, såsom trä och koldioxidsnål betong”, säger miljö- och klimatminister Sari Multala i miljöministeriets pressmeddelande.
Enligt bygglagen ska den som påbörjar ett byggprojekt se till att byggnaden på det sätt som användningsändamålet förutsätter projekteras och uppförs så att den är koldioxidsnål. Ett underskridande av gränsvärdet för koldioxidavtrycket visas i den klimatdeklaration som utarbetas efter att byggnaden blivit klar.
Gränsvärdena gäller inte reparationer och ändringar av en byggnad, utökning av det utrymme som räknas till våningsytan eller utvidgning av en byggnad.
Gränsvärdena för koldioxidavtrycket införs i två steg
De gränsvärden som införs från och med ingången av 2026 är måttliga, och största delen av de nya byggnaderna underskrider dem utan några koldioxidsnålhetsåtgärder. Från och med ingången av 2029 skärps gränsvärdena för att öka verkningsfullheten.
Utifrån remissvaren sköts skärpningen fram med ett år, och de gränsvärden som träder i kraft 2029 skärptes med några enheter, med undantag för sjukhusbyggnader.
Det stegvisa införandet och förlängningen av skärpningsintervallet med ett år underlättar omställningen till koldioxidsnålhet inom byggandet, eftersom byggbranschen får tid att utveckla produkterna, kompetensen och verksamhetssätten.
Gränsvärdena har fastställts enligt byggnadernas användningskategori till exempel för bostads-, kontors-, affärs-, kultur-, inkvarterings- och undervisningsbyggnader samt idrottshallar, sjukhus och stora lagerbyggnader och hallar.
I den finskspråkiga förordningspromemorian anges gränsvärdena för koldioxidavtrycket från alla nya byggnader enligt användningskategori för åren 2026 och 2029.
Om delar av en byggnad hör till olika användningskategorier, ska varje del underskrida gränsvärdet för dess användningskategori separat.
Gränsvärdena anges i två enheter. Den första anger koldioxidavtrycket per uppvärmd yta och för en bedömningsperiod på femtio år. Den andra enheten följer rapporteringskravet enligt EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda (EPBD) och beaktar inte femtioårsperioden.
Överskridande av gränsvärdet tillåts i särskilda situationer
Försvarsbyggnader och byggnader som inte behöver energicertifikat är undantagna från gränsvärdesstyrningen i fråga om koldioxidavtryck.
Utifrån remissvaren fogades till förordningen också en paragraf med bestämmelser om tillåtna överskridanden av gränsvärdet i särskilda situationer.
Till exempel får det gränsvärde som tillämpas från och med 2029 överskridas med högst fem procent om det är särskilt svårt att projektera och uppföra en ny byggnad som underskrider gränsvärdet på grund av särdrag i anslutning till byggnaden, dess användningsändamål eller den plats där den är belägen.
Dessutom får gränsvärdet överskridas så mycket som är nödvändigt om det på grund av byggnadens höjd är särskilt svårt att underskrida gränsvärdet.
Du hittar förordningen här: Statsrådets förordning om gränsvärdena för koldioxidfotavtrycket från nya byggnader | 2/2026 | Finlands författningssamling | Finlex
Källa: Miljöministeriet