Genomförandet av direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD) framskrider i Finland stegvis och genom flera parallella lagstiftningsprojekt. Rakennusten energiaseminaari 2026 samlade i början av maj 300 branschexperter till Dipoli i Esbo för att diskutera direktivets konsekvenser, tidtabell och hur man i praktiken övergår till ett byggnadsbestånd med låga utsläpp.
Energiseminariet för byggnader ordnades i år för tionde gången. För arrangemangen stod FINVACs medlemsorganisationer Sisäilmayhdistys, VVS Föreningen i Finland och Suomen LVI-liitto SuLVI. De första seminarierna ordnades just i Dipoli, och efter flera års uppehåll återvände seminariet nu till sina rötter.
– Emeritusprofessor Olli Seppänen konstaterade redan vid det första energiseminariet år 2014 att byggnaders energiprestanda är ett centralt tema inom byggbranschen nu och långt in i framtiden. Och han hade ju rätt, sade FINVACs och VVS Föreningens verksamhetsledare Siru Lönnqvist när hon öppnade seminariet.
Årets huvudtema var genomförandet av direktivet om byggnaders energiprestanda i Finland. Den första versionen av direktivet publicerades redan 2002, och sedan dess har det både omarbetats och ändrats flera gånger.
– Det har funnits behov av att ändra ett stort antal bestämmelser. En del av förordningarna var på remiss redan förra sommaren, och remissrundan för vissa bestämmelser avslutades nyligen på valborgsmässoafton, berättade Lönnqvist.
Målet nollutsläppsbyggnader 2050
I Finland genomförs EPBD som ett flerfasigt och decentraliserat regelverk som består av flera lagar och förordningar.
– Direktivet genomförs inte med en enda lag, utan helheten fördelas bland annat på bygglagen, lagen om energicertifikat för byggnader samt en ny lag om byggnaders energiprestanda. Dessutom kommer ändringar i regleringen om exempelvis laddningspunkter och informationssystem för energicertifikat. Genomförandet kräver också nya förordningar och ändringar i befintliga, berättade specialsakkunnig Jaakko Rastas från miljöministeriet.
– De viktigaste reformerna gäller renoveringspass, krav på solenergi, beräkning av koldioxidavtryck samt krav på laddningspunkter.
Byggnadsrådet Jyrki Kauppinen från miljöministeriet framhöll att fokus, utöver förbättrad energiprestanda, ligger på övergången till ett byggnadsbestånd med låga och på lång sikt inga utsläpp – utan att styrningen låser fast byggandet vid specifika teknologier eller energiformer.
– I beredningen betonas teknikneutralitet: byggbestämmelserna anger kravnivån för byggnadens energiprestanda och utsläpp, men tar inte ställning till exempelvis valet av uppvärmningssystem.
Direktivet är omfattande och dess implementering innebär flera remissrundor och tekniska granskningar. Ändringarna påverkar både nybyggnation och renovering.
EPBD ska vara genomfört inom två år från ikraftträdandet, vilket innebär att reglerna ska vara i kraft senast 29.5.2026. Tidtabellen ligger dock redan efter.
Byggnadens användare i centrum
Enligt Tero Vanhanen från FIRA fokuserar diskussionen om energirenoveringar ofta på reglering och tekniska lösningar, men helheten borde ses bredare – särskilt ur ekonomiskt och användarorienterat perspektiv. Det finländska byggnadsbeståndet håller redan hög kvalitet, men kostnadseffekterna av nya krav och bestämmelser lyfts inte alltid fram tillräckligt.
– Kostnaderna för lösningar som förbättrar energiprestandan landar i slutändan på de boende, och branschens lönsamhet är ofta mycket låg. Samtidigt tenderar diskussionen att kretsa kring teknik och reglering, trots att användarnas förståelse och förmåga att hantera helheten varierar stort.
Vanhanen efterlyser också mer flexibilitet i exempelvis planläggning och renoveringsprocesser. Nuvarande praxis kan bromsa projekt och öka kostnader, även när målet är att förbättra hållbarheten.
– Energiprestanda är bara en del av helheten: lyckade lösningar kräver att ekonomi, användbarhet och användarorientering beaktas. Vi får inte glömma att människan – byggnadens användare – ska stå i centrum.
Fokus på bostadsaktiebolag i paneldiskussionen
Under seminariet hölls även en paneldiskussion ledd av Jani Kemppainen från Talonrakennusteollisuus ry, där fokus låg på hur energiprestandan i det befintliga bostadsbeståndet kan förbättras i praktiken. Diskussionen berörde bland annat beslutsprocesserna i bostadsaktiebolag, som ofta är avgörande för om renoveringsprojekt över huvud taget blir av. Panelen lyfte fram att finansieringen fortsätter vara en central utmaning. Samtidigt betonades vikten av att identifiera vilka åtgärder som faktiskt är kostnadseffektiva – från energieffektiviserande renoveringar till tekniska uppgraderingar – och hur dessa kan genomföras utan att belasta boendekostnaderna oskäligt. Panelens gemensamma slutsats var att framgångsrika energiförbättringar kräver både tydligare beslutsunderlag och en helhetssyn där ekonomi, teknik och boendekomfort vägs samman.
Pro Energia-priset till Petri Pylsy
Under seminariet delades Pro Energia-priset ut till Petri Pylsy som erkänsla för långsiktigt arbete med att förbättra energiprestandan i bostadsfastigheter.
Pro Energia-priset delas ut som erkänsla för exceptionellt engagerat och betydelsefullt arbete för att främja energieffektivitet och hållbar utveckling. Priset delades nu ut för tredje gången och utdelades av FINVAC.
Bilder: Rakennusten energiaseminaari / Matti Hämäläinen, Visual Business Oy