Skyldigheten att behandla avloppsvatten gäller i regel alla fastigheter där det uppkommer hushållsavloppsvatten, såväl bostäder för permanent boende som fritidsbostäder. Fastigheterna inom ett vattentjänstverks verksamhetsområde, ska anslutas till verkets avloppsnät, bestämmelser och undantag hittas då från lagen om vattentjänster och dessa behandlas inte i denna artikel. Här riktar vi in oss på avloppsvattenhantering i glesbygden, dvs. då det inte finns möjlighet att ansluta sig till ett avloppsnätverk. Då är det bestämmelserna i miljöskyddslagen (527/2014, förändring 2017: kapitel 16) samt förordningen om hushållsavloppsvatten (157/2017) som gäller. Dessutom skall man komma ihåg att grundlagen, markanvändnings- och bygglagen, hälsoskyddslagen, avfallslagen samt lagen om gödselfabrikat naturligtvis även gäller. Många kommuner har dessutom striktare krav i sina miljöskyddsföreskrifter, planer och/eller byggnadsordningar, vilka gäller specifikt i den kommunen.
Utredning över avloppsvattensystemet
Alla fastighetsägare skall enligt § 157 i miljöskyddslagen se till att det finns en utredning (redogörelse) över hushållsavloppsvattensystemet. Den skall innehålla information om var avloppssystemet finns, varifrån avloppsvattnet kommer (WC, dusch mm.), avloppssystemets komponenter samt var avloppsvattnet släpps ut. Dessutom skall det finnas bruks- och underhållsanvisningar för systemet. Utredningen skall förvaras på fastigheten, så att man kan visa upp den för den kommunala miljövårdsmyndigheten, om de ber om att få se den. Man hittar utredningsblanketter bl.a. från kommunernas webbsidor. Förbundet för vattenskyddsföreningarna i Finland har även gjort en blankett som kan användas eller så kan den göras i fri form.
Det rekommenderas även att man för en dagbok över systemets användning och service (t.ex. när man tömt avloppstanken).
Övergångsperioden tar slut 31.10.2019
Avloppsvattensystemet bör uppfylla reningskravet på basnivå enligt förordningen om hushållsavloppsvatten senast 31.10.2019 ifall systemet är byggt före 2004 (man utgår ifrån att nyare system redan uppfyller kraven) och
- den byggnad där avloppsvattnet uppkommer ligger närmare än 100 m från ett vattendrag eller havet (det är byggnadsväggen som ligger närmast vattnet som avgör, inte avloppsbehandlingssystems läge)
eller
- den byggnad där avloppsvattnet uppkommer ligger på ett för vattenförsörjning använt eller lämpligt grundvattenområde
Övriga avloppsvattensystem byggda före 2004 skall uppfylla reningskravet på basnivå då systemet för behandling av avloppsvatten ändras, t.ex. då det installeras en vattentoalett, utförs en tillståndspliktig reparation eller annan ändring, där vatten- och avloppsanläggningen förnyas eller i sin helhet repareras och då det handlar om en åtgärd som kräver åtgärdstillstånd eller bygglov enligt markanvändnings- och bygglagen. I vissa kommuner kan ett anmälningsförfarande tillämpas på åtgärden.
Undantag
Man kan beviljas tillstånd för avvikelse ifall miljöbelastningen är anmärkningsvärt obetydlig eller om det för fastighetsinnehavaren skulle vara kostnadsmässigt eller tekniskt oskäligt att förbättra behandlingssystemet. Avvikelse kan beviljas endast för system där det finns en tidsgräns för att uppfylla reningskravet på basnivå (dvs. ligger 100 meter från ett vattendrag eller havet eller inom ett grundvattenområde). Avvikelse kan beviljas av kommunens behöriga myndighet, oftast miljövårdsmyndigheten, för högst fem år i sänder, och det gäller alltid ett system (inte alla, om det finns flera avloppssystem på samma fastighet).
Vad betyder då anmärkningsvärt obetydlig miljöbelastning, jo, det uppstår små mängder avloppsvatten. Detta betyder i praktiken att man granskar utrustningsnivån, finns det vattentoalett, badkar, tvättmaskin, diskmaskin, varmvattenberedare med tryckvatten är det normalt inte mera frågan om små mängder vatten. Man kollar även vattenförbrukning och användningsgrad. I praktiken kan antalet stadigvarande bosatta på fastigheten då vara högst 1–2 och dessutom bor man på fastigheten bara en del av året.
Då man ansöker avvikelse på basen av att förbättring av systemet skulle vara kostnadsmässigt eller tekniskt oskäligt, bedöms fastighetens läge (t.ex. svår terräng), åldern hos innehavaren av fastigheten och övriga personer som är stadigvarande bosatta på fastigheten samt andra särskilda faktorer i livssituation, som t.ex. långvarig arbetslöshet eller sjukdom. På sommarstugor anses kraven inte lika lätt oskäliga för fastighetsinnehavaren, som på fastigheter som används som egen bostad.
Om fastigheten ligger på ett område som inom en nära framtid skall anslutas till avloppsnätet, kan man beviljas avvikelse högst fem år i sänder. Det anges inte exakt i hur nära framtid en eventuell
anslutning skall bli aktuell.
Befrielser
Automatisk ålderbefrielse beviljas personer som är födda före 9.3.1943, förutsatt att man har ett funktionsdugligt system och innehavaren/innehavarna är stadigvarande bosatta på fastigheten (alltså inte en fritidsbostad). Åldersbefrielsen förutsätter inte någon ansökan hos en myndighet. Renings-kravet på basnivå blir aktuellt först när exempelvis yngre perso¬ner flyttar till fastigheten.
Reningskrav på basnivå
I miljöskyddslagen och förordningen om hushållsavloppsvatten anges reningskrav på basnivå, avloppsvattens BOD7 (organiska ämnen) skall minskas med minst 80 %, totP (fosfor) med minst 70 % och totN (kväve) med minst 30 % jämfört med den ”teoretiska” belastningen från obehandlat avloppsvatten. Det genomsnittliga belastningstalet (teoretiska belastningen) definierades som dygnsbelastning per person: BOD7=50g/d, totP=2,2 g/d och totN=14 g/d. Kommunerna kan dock i miljöskyddsföreskrifter ange striktare krav för områden som är känsliga för förorening. I förordningen anges då som vägledande reningsnivå, att avloppsvattens BOD7 (organiska ämnen) skall minskas med minst 90 %, totP (fosfor) med minst 85 % och totN (kväve) med minst 40 % jämfört med den belastning från obehandlat avloppsvatten som anges med hjälp av belastningstalet för glesbebyggelse. Tidsgränsen 31.10.2019 gäller reningskrav på basnivå och om kommunen har striktare krav skall även dessa uppfyllas samtidigt som reningskravet på basnivå skall uppfyllas.
Vad anser man med vattendrag?
Begreppet vattendrag innefattar sjöar, tjärnar (permanent vattentäckta vattenområden), älvar (rinnande vattendrag vars avrinningsområde är minst 100 km2), bäckar (rinnande vattendrag som är mindre än en älv och vars avrinningsområde är minst 10 km2), andra naturliga vattenområden samt
konstgjorda vattenområden (kanaler, konstgjorda sjöar och dammar). Däremot är inte diken, rännilar (i en rännil rinner det inte ständigt vatten och fisk kan inte kan vandra i nämnvärd omfattning) och källor inte vattendrag.
Många sätt att fylla reningskraven
I bestämmelserna tar man inte ställning till olika system. Det viktiga är att minska belastningen för miljön. Detta kan man göra genom att rena avloppsvattnet bättre eller genom att minska mängden avloppsvatten, t.ex. genom olika avlopps- och toalettlösningar. Ofta kan en kombination av olika metoder vara fiffigast.
En bra plan är A och O
När det blir aktuellt att planera ett nytt system för behandling av avloppsvatten, lönar det sig alltid att först ta kontakt med kommunens byggnadsinspektör och miljövårdsmyndighet. Då får man reda på vilka krav som ställs på behandling av avloppsvattnet och planeringen av systemet i just den kommunen. Inspektören ger också information om byggförutsättningarna samt vad som krävs av avloppsvattensystemets projekterare. Det behövs eventuellt bygglov eller åtgärdstillstånd, om inte kommunens byggnadsordning endast förutsätter ett anmälningsförfarande.
Planen skall göras så att man på basen av den kan skaffa behövligt byggnadsarbete och utföra det korrekt. Genom planen säkerställs också att systemet uppfyller kraven i bestämmelserna när det används och underhålls korrekt. I praktiken bör projekteraren bekanta sig med byggplatsen för att kunna göra en bra plan. Det är viktigt att projekteraren känner till användningen. Man kan nödvändigtvis inte planera ett likadant system för en fastighet för permanent boende, som för en fritidsbostad som endast används någon månad om året. Vad planen bör innehålla finns i både miljöskyddslagen och markanvändnings- och bygglagen.
Byggnadstillsynsmyndigheten bedömer projekterarens behörighet projektvis utifrån planeringsuppgiftens svårighetsgrad. För att påvisa sin behörighet kan projekteraren även använda t.ex. FISE-intyg eller motsvarande.
Kom ihåg att underhålla
Då man planerar systemet skall man även se till att det kan underhållas och repareras, att det kan nås under alla årstider oberoende av väderlek och att det finns behövliga säkerhets- och larmanordningar för igentäppning, överfyllning eller andra funktionsfel. Alla system behöver någon typ av underhåll för att fungera korrekt. Det skall man göra enligt bruks- och underhållsanvisningarna för systemet.
Det finns mycket information tillgängligt på webben. Miljöministeriet har bl.a. gett ut en handbok ”Avloppsvatten i glesbygdsområden – Lagstiftning och praxis”, 2017 (ISBN PDF: 978-952-11-4766-1).
Bilderna i artikeln är tagna från handboken.
Text: Siru Lönnqvist