Finland renoveringsstrategi under beredning

Senaste versionen av EU-direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD, Energy Performance of Buildings Directive) godkändes i juni 2018, varefter Finland, likt alla andra EU:s medlemsländer, gavs 20 månader tid att införa direktivets krav i finska lagar och förordningar. Ett av kraven är en renoveringsstrategi.

Huvudsakliga mål för revideringen av direktivet 2018 var att påskynda renoveringen av befintliga byggnader, på ett kostnadseffektivt sätt och att främja smart teknik i byggnader.
För att uppnå EU:s energi- och klimatmål bör varje medlemsstat fastställa en långsiktig renoveringsstrategi till stöd för renovering av det nationella byggnadsbeståndet, både bostadshus och byggnader som inte är avsedda för bostäder, såväl offentliga som privata, till ett byggnadsbestånd med en hög grad av energieffektivitet där fossila bränslen fasas ut senast 2050 och för att underlätta en kostnadseffektiv omvandling av befintliga byggnader till nära-nollenergibyggnader. Detta är inte en helt lätt uppgift. Hur skall allt detta bl.a. finansieras.

Det verkar som man inom EU inte skulle vara helt säker på att detta kommer att lyckas, för man har krävt att färdplanen ska innehålla indikativa milstolpar för 2030, 2040 och 2050 och ange hur dessa milstolpar bidrar till att uppnå unionens energieffektivitetsmål.

Miljöministeriet har påbörjat i samarbete Motiva Oy, VTT ja Tampereen ammattikorkeakoulu beredningen av en ny långsiktig renoveringsstrategi. Strategin bearbetas, inom ramen för ett projekt som påbörjades i februari i år, i samarbete med fastighet- och byggbranschens aktörer samt övriga intressent- och målgrupper.
Projektets försa workshop hölls 1.4.2019 på miljöministeriet och den behandlade finansiering. Flera workshopar är ännu på kommande. Strategin bör vara färdig i mars 2020.

Mera information om projektet går att hitta på webbsidan www.motiva.fi/remppa.

EU:s energi- och klimatmål
2020 bekanta 20/20/20, dvs. minst 20 % lägre växthusgasutsläpp än 1990, 20 % förnybara energikällor och 20 % bättre energieffektivitet
2030 växthusgasutsläppen 40 % lägre än 1990, andelen förnybara energikällor minst 27 % och energieffektiviteten 27–30 % bättre.
2050 växthusgasutsläppen 80–95 % lägre än 1990