Stationära kyl-, luftkonditionerings- och värmepumpsanläggningar och -kretsar som innehåller F-gas ska kontrolleras regelbundet. Det är anläggningens innehavare eller ägare som skall se till att detta blir gjort.
Fluorerade växthusgaser (F-gaser) är en grupp växthusgaser som består av flera kemiska föreningar. Till dem hör fluorkolväten (HFC-föreningar), perfluorkolväten (PFC-föreningar) och svavelhexafluorid (SF6). F-gaserna används bl.a. i kyl- och luftkonditioneringsanläggningar och värmepumpar. F-gaserna har ersatt ämnen som bryter ned ozonskiktet, såsom freoner. Fluorerade växthusgaser förstör inte ozonskiktet, men de verkar i atmosfären som växthusgaser och är tusentals gånger kraftigare än koldioxid.
EU-förordning trädde ikraft 2015
Syftet med EU:s F-gasförordning (EU:s förordningar gäller direkt i alla medlemsländer) som trädde i kraft 1.1.2015, är att minska utsläppen av växthusgaser. Den innehåller bl.a. bestämmelser om en gradvis minskning av F-gasernas utsläppande på marknaden, användningsbegränsningar och förbud samt krav på behörighet i fråga om hantering av F-gaser och kontroller av läckage i anläggningarna.
HCFC-föreningar (t.ex. köldmediet R22) som försvagar ozonskiktet regleras inte av F-gasförordningen, utan med en annan EU-förordning om ozon. Användningen av HFCF vid service och underhåll av kylanläggningar upphörde i slutet av 2014. Förbudet gäller också återvunna ämnen, vilket innebär att det har varit totalt förbjudet sedan januari 2015 att tillsätta HFCF-föreningar i anläggningar.
Finlands miljöcentral (SYKE) samlar på uppdrag av miljöministeriet in de data som behövs för att beräkna utsläppen av F-gaser. Säkerhets- och kemikalieverket (Tukes) övervakar behörigheten hos verksamhetsidkare och personer som utför underhåll eller service på anläggningar och installerar anläggningar som innehåller F-gaser. Tukes upprätthåller även ett behörighetsregister. Bestämmelserna om kontroll av läckage i anläggningar övervakas i sin tur av NTM-centralerna och de kommunala miljöskyddsmyndigheterna samt av vissa andra myndigheter inom sina branscher.
Ägarens skyldigheter
Anläggning som innehåller F-gas kräver naturligtvis underhåll för att fungera adekvat och effektivt. Det är ägarens/innehavarens skyldighet att försäkra sig om att den person som utför installation, service eller kontroll är behörig. Hen skall även se till att läckagekontroll utförs med regelbundna mellanrum (enligt kraven i förordningen) samt att anläggningen har en service- och kontrolldagbok.
Läckagekontroll
Kravet på läckagekontroll beror på mängden F-gas som anläggningen innehåller. Gränserna för läckagekontrollerna baserar sig idag på mängden köldmedium i anläggningen uttryckt i ton koldioxidekvivalenter i stället för i kilogram. Alla nya anläggningar ska ha en märkning om mängden köldmedium både i kilogram och i ton CO2-ekvivalenter samt om värdet på köldmediets GWP. Mängden ton CO2-ekvivalenter räknas genom att man multiplicerar mängden F-gas (i ton, t.ex. 1 kg = 0,001 t) i anläggningen med F-gasens GWP-värde. På webben finns många räknare som man kan använda till hjälp. GWP (Global Warming Potential) är ett index som beskriver den mängd koldioxid som F-gasmängden motsvarar (GWP för koldioxid = 1).
En kylkrets, inte en anläggning eller en värmepump, utan en krets som t.ex. innehåller minst 5 ton CO2-ekvivalenter köldmedium, men under 50 ton CO2-ekvivalenter skall läckagekontrolleras med 12 månaders mellanrum, 24 månaders mellanrum om anläggningen har ett läckagevarningssystem.
5 ton CO2-ekvivalenter motsvarar t.ex. R407C 2,82 kg, R410A 2,39 kg, R32 7,41 kg ja R134a 3,50 kg
– Normala värmepumpar som finns i bostäder och egnahemshus innehåller nästan aldrig så här stora mängder köldmedium, men däremot överstigs värdena lätt i värmepumpar i större fastigheters, som radhus och höghus samt även t.ex. vid kylning i ventilation, säger Mika Kapanen från Kylföreningen i Finland rf.
Hermetiskt, lufttätt slutna anläggningar som innehåller mindre än 10 ton CO2-ekv. F-gaser behöver man inte kontrollera, ifall anläggningen har en anmärkning om att den är hermetiskt sluten.
– Bergvärmepumpar och frånluftsvärmepumpar är t.ex. hermetiskt slutna, de kommer som ett paket, berättar Kapanen.
10 ton CO2-ekvivalenter motsvarar t.ex. R407C 5,64 kg, R410A 2,78 kg, R32 14,82 kg och R134a 7,0 kg
Behörighet
Service och läckagekontroller av anläggningar ska utföras av ett behörigt företag eller en behörig installatör. Behörighet beviljas av Tukes. En på förhand fylld, icke-hermetiskt sluten anläggning får säljas till en slutanvändare endast om man kan visa att kylkretsinstallationen görs av en behörig person. Detta gäller t.ex. luftvärmepumpar som har inne- och uteenhet som levereras skilt, som installatören fäster i varandra på monteringsplatsen. För installation av bergvärmepumpar krävs däremot inte en kylmontör, eftersom man vid installationen inte rör kylkretsen.
Service- och kontrolldagbok
Om anläggningen omfattas av läckagekontroll ska ägaren föra bok över utförd service.
– En servicedagboken krävs därmed i de kylaggregat och värmepumpar som har minst 5 ton CO2-ekv köldmedium (10 ton CO2-ekv för hermetiskt slutna), för mindre apparater behövs ingen servicedagbok, konstaterar Kapanen.
I serviceboken antecknas vilket köldmedium anläggningen innehåller, mängden av det (kg och CO2-ekv), påfyllda och borttagna köldmedier, om de F-gaser som använts i anläggningen är återvunna eller regenererade samt de åtgärder som utförts på anläggningen (bl.a. resultaten av läckagekontroller) med information om vem som utfört dem inklusive numret på personens behörighetsintyg. I dagboken skall även anges ifall anläggningen är tagen ur bruk, vilka åtgärder som vidtagits för tillvaratagandet av F-gaserna och slutbehandlingen av dem. Dessutom skall det på anläggningen eller i serviceboken finnas en anteckning om när anläggningen senast har kontrollerats. Service- och kontrolldagboken ska på begäran visas myndigheten.