Ministerarbetsgruppen för klimat- och energipolitik fick på tisdagen (2.3.2021) en översikt över utkastet till förordning om klimatdeklaration av byggnader. Förordningen stöder övergången till koldioxidsnålt byggande och gör det möjligt att fastställa koldioxidbudgetar för olika typer av byggnader före 2025.
Av deklarationen ska framgå byggnadens skadliga och nyttiga klimatpåverkan, det vill säga dess negativa och positiva klimatavtryck. Bedömningen av dessa baserar sig på gemensamma europeiska standarder och omfattar byggnadens hela livscykel. Med tanke på beräkningen har man utvecklat en nationell utsläppsdatabas, som publicerades för öppet testbruk 1.3.2021 samtidigt i Finland och Sverige. Det är meningen att man i fortsättningen ska lämna in en klimatdeklaration då man ansöker om bygglov. Förordningen ingår i den reviderade markanvändnings- och bygglagen, som sänds på remiss under våren 2021.
Samarbete med de nordiska länderna i kampen mot klimatförändringen
De nordiska länderna har de senaste åren intensifierat sitt samarbete när det gäller att minska klimatpåverkan från den byggda miljön. Man arbetar i synnerhet för att klimatpåverkan från byggandet ska kunna bedömas och styras enligt liknande principer i de nordiska länderna. Finlands och Sveriges klimatdatabaser erbjuder en öppen, kostnadsfri, opartisk och jämförbar information om utsläpp av växthusgaser från byggprodukter och byggprocesser. Uppgifterna i klimatdatabaserna är landspecifika men har samlats in och tagits fram på samma sätt i dialog med ländernas byggsektorer. Den nordiska byggsektorn gynnas särskilt av att klimatpåverkan från byggandet bedöms på ett enhetligt sätt i de nordiska länderna.
”De nordiska bostads- och byggministrarna godkände hösten 2020 en ny handlingsplan för perioden 2021 – 2024, med målet att få en mer klimatvänlig byggsektor i Norden. Satsningen är en del av arbetet för att nå vår vision om att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region 2030. Finlands och Sveriges klimatdatabaser, som publicerades på måndag, är ett viktigt steg för att nå de höga ambitionerna om en nordisk byggsektor med betydligt lägre miljö- och klimatpåverkan”, säger Paula Lehtomäki, generalsekreterare för Nordiska ministerrådet.
Det finns stor potential för nordiskt samarbete för att öka harmonisering av de bestämmelser och branschstandarder som styr byggsektorn. Flera nordiska länder håller på att ta fram ny lagstiftning och andra åtgärder för att påskynda koldioxidsnålt byggande. I framtiden behöver klimatpåverkan under byggnadens hela livscykel beaktas allt bättre, allt från det att byggmaterialet tillverkas till att uppkomsten av byggavfall förebyggs genom återanvändning eller återvinning.
En utmaning för byggsektorn är att medlemsstaternas byggbestämmelser skiljer sig från varandra, vilket i värsta fall försvårar handeln såväl inom EU som mellan de nordiska länderna. Våren 2020 tillsatte de nordiska länderna en gemensam styrgrupp med uppgiften att samordna arbetet med att harmonisera nordiska byggbestämmelser. Under 2021 inleds flera nya samarbetsprojekt som syftar till att utveckla en mer hållbar och konkurrenskraftig nordisk bygg- och bostadssektor.
Den nya klimatdatabasen ger en grund för normstyrningen av koldioxidsnålt byggande
Denna vecka (1.3.2021) öppnade man en tjänst som erbjuder objektiv data om hur de byggprodukter som används i Finland påverkar klimatet, såsom positiv och negativ klimatpåverkan, materialeffektivitet och återvinningsbarhet. Informationen bidrar till en mer enhetlig beräkning av växthusgasutsläpp under byggnadernas hela livscykel och underlättar planeringen av koldioxidsnåla byggnader. Tjänsten är avgiftsfri och öppen för alla.
”Den första, öppna klimatdatabasen är viktig för det koldioxidsnåla byggandet. Med hjälp av den är det betydligt enklare att beräkna utsläppen från byggnader. Databasen tas nu i testbruk och vår avsikt är att också utveckla en datamodell för utsläppsberäkning”, säger Matti Kuittinen, specialsakkunnig vid miljöministeriet.
I tjänsten finns genomsnittliga uppgifter om de vanligaste och mest kända byggprodukterna, men den innehåller inte miljödeklarationer för enskilda produkter. Den centrala informationen gäller byggprodukters negativa och positiva klimatpåverkan, alternativ för återvinning och återanvändning i slutet av livscykeln, mängden avfall som uppstår på byggarbetsplatser samt den tekniska livslängden för sådana produkter som ofta måste bytas ut. I databasen finns också utsläppsdata om de vanligaste processerna och tjänsterna för byggande, transport och avfallshantering.
Uppgifterna härstammar från offentliga källor, främst miljödeklarationer för produkter, utifrån vilka man har gjort jämförelser och val samt beräknat medelvärden tillsammans med experter inom byggproduktindustrin. Databasen riktar sig särskilt till yrkesverksamma inom byggbranschen, såsom projektplanerare, produkttillverkare och byggföretag, men uppgifterna är användbara för alla som är intresserade av byggandets klimatpåverkan, till exempel forskare.
Webbsidorna med uppgifterna om produkternas utsläpp innehåller lättåskådliga sammandrag. Därtill kan man också bekanta sig med närmare bakgrundsutredningar. Tjänsten fungerar inledningsvis på engelska och kompletteras senare med innehåll på finska och svenska.
Byggbranschen deltar i utvecklingsarbetet
Samarbetet med byggbranschen har varit intensivt. Över 100 yrkesverksamma inom byggande har bidragit till den första versionen av databasen. Det gemensamma utvecklandet fortsätter och nästa uppdatering av innehållet planeras till hösten 2021.
Databasen ger en grund för normstyrningen av det koldioxidsnåla byggandet. Målet enligt regeringsprogrammet är att klimatavtrycket under byggnadens hela livscykel ska börja styras genom lagstiftningen före 2025. Metoden för att beräkna byggnaders klimatavtryck, som utvecklats av miljöministeriet, har testats i byggprojekt sedan 2019.
Syftet med revideringen av markanvändnings- och bygglagen är att utfärda föreskrifter som främjar koldioxidsnålt byggande, till exempel inom miljöutredning av byggnader och om digitala datamodeller för byggplanering. Databasen är en del av arbetet med att samla in data som rör den byggda miljön och göra den mer lättillgänglig i ett kompatibelt och maskinläsbart format. Genom miljöministeriets och Finlands miljöcentrals Ryhti-projekt bygger man upp ett nytt datasystem för den byggda miljön, där det i framtiden ska finnas information bland annat om byggandets konsekvenser för klimatet.
Finlands miljöcentral svarar för upprätthållandet och utvecklandet av databasen på uppdrag av miljöministeriet.
(Källa: Miljöministeriet)