Miljöministeriet bad i början av juni utlåtanden om ett utkast till förordning om klimatdeklaration av byggnader och om en anvisning som stöder förordningen. Genom klimatdeklarationen (på finska ilmastoselvitys) synliggörs den klimatpåverkan som orsakas under en ny byggnads hela livscykel, samt då en byggnad genomgår större renoveringar och under tiden efter renoveringen. Tanken är att klimatdeklarationen ska presenteras när man söker bygglov.
Redan år 2019 publicerade miljöministeriet ett uppdaterat utkast för koldioxidsnål bedömning av byggnader. Den baserades på återkopplingen från den första utvärderingsomgången av utvärderingsmetoden som publicerades 2018, samt på erfarenheterna från testanvändningen av metoden, Level(s) tester och nordiskt samarbete. Denna uppdaterade utvärderingsmetod testades i mer än 40 byggprojekt mellan åren 2019 och 2020. Pilotfasen avslutades med begäran om utlåtanden år 2020. Allt detta arbete och erfarenheterna ligger som grund till förordningsutkastet som nu publicerades. Dessutom har man tagit hänsyn till de mål som de nordiska ministrarna satt för att harmonisera bedömningsmetoder.
”Vi har berett författningsstyrningen av koldioxidsnålt byggande tillsammans med byggbranschen i fem år. Värdefulla synpunkter har samlats in vid över hundra möten och skriftliga kommentaromgångar. Ett särskilt tack går till de över 40 företag som deltog i pilotförsöket med utvärderingsmetoden. Denna växelverkan konkretiseras i det förslag som nu sändes på remiss” berättade Matti Kuittinen, specialsakkunnig vid miljöministeriet då utkastet publicerades.
Målet är att klimatutsläppen från vissa nya byggnader ska styras genom lagstiftning före 2025, genom att det i byggbestämmelserna tas in gränsvärden för koldioxidavtrycket. Den nu föreslagna klimatdeklarationen är ett verktyg som möjliggör detta i praktiken.
Beräkningsmetoden
Enligt förordningsutkastet skall huvudprojekterare, byggnadsprojekterare och specialprojekterare i enlighet med sina uppgifter beräkna det koldioxidavtryck och det koldioxidhandavtryck som ingår i klimatdeklarationer med hjälp av en metod för beräkning av byggnaders klimatpåverkan som har beskrivs i förordningen. Metoden är material- och teknikneutral och följer de gemensamma europeiska EN och EN ISO standarderna. De uppgifter om koldioxidavtryck och koldioxidhandavtryck som gäller byggmaterial och byggprocesser som behövs vid beräkningen ska tas från den utsläppsdatabas för byggande som upprätthålls av Finlands miljöcentral eller från miljödeklarationer. Perioden för beräkning av användningsskedet hos nya byggnader och byggnader som genomgår större renoveringar är 50 år.
Koldioxidavtryck och -handavtryck
Skadlig klimatpåverkan ska beskrivas som ett koldioxidavtryck. Till det räknas till exempel de växthusgasutsläpp som uppkommer vid tillverkning och transport av byggprodukter, byggnadens energianvändning och hantering och slutförvaring av bygg- och rivningsavfall.
Med koldioxidhandavtrycket beskrivs den klimatnytta som inte skulle uppkomma utan byggnaden. Till klimatnyttan räknas bland annat de produkter som återanvänds och det material som återvinns efter att byggnaden rivs samt de långvariga kollagren och det överskott av förnybar energi som byggnaden producerar.
”Byggnaderna kan påverka klimatet positivt eller negativt. De skadliga effekterna är redan relativt välkända, men nyttan förblir fortfarande ofta oklar. Därför föreslår vi att de etablerade sätten att bedöma byggnaders klimatnytta räknas ihop i form av ett koldioxidhandavtryck. Detta uppmuntrar till att utveckla fler klimatvänliga lösningar”, säger Kuittinen.
Kuittinen poängterar även att byggnader kan göras koldioxidsnåla på många olika sätt. Den metod som lämpar sig bäst för situationen ska väljas med tanke på både byggnaden, dess användare och hela jorden. Den kommande lagstiftningen ska möjliggöra detta enligt Kuittinen.
Utkastet till förordning hänför sig till totalreformen av markanvändnings- och bygglagstiftningen. Ett lagutkast om detta sänds på remiss senare. I lagförslaget ska det också tas in en grundläggande bestämmelse om väsentliga tekniska krav på koldioxidsnålhet i byggnader.