Regeringen har fastställt sin ståndpunkt i fråga om revideringen av direktivet om byggnaders energiprestanda. Regeringen anser att kommissionens mål, att nya byggnaders energiprestanda skall förbättras och att utsläppsfri energi skall användas, är goda. Man anser dock att de föreslagna metoderna kan vara problematiska. Regeringen ställer sig kritisk till förslaget att bestämmelser om befintliga byggnaders energieffektivitetsnivåer och tidtabeller för renoveringar endast kan utfärdas på EU-nivå.
Medlemsstaterna behöver ha tillräckligt med spelrum när det gäller att förbättra byggnadsbeståndets energiprestanda, för att till exempel olika klimatförhållanden, energisystem och byggnadsbestånd skall kunna beaktas.
Statsrådet anser också att nya byggnaders maximivärden för förbrukningen av primärenergi och de viktkoefficienter som används vid beräkningen av energiprestandan ska kunna fastställas nationellt. Enligt kommissionens förslag ska alla nya byggnader vara utsläppsfria från och med 2030, offentliga byggnader redan från och med 2027. Statsrådet anser att den tidtabell som har föreslagits för offentliga byggnader är sträng.
Statsrådet fastställde sin ståndpunkt om kommissionens förslag till revidering av direktivet om byggnaders energiprestanda i den U-skrivelse som överlämnades till riksdagen den sista mars. Kommissionens förslag är en del av det så kallade 55 %-paketet.
Nationell plan för grundlig förbättring av byggnader som alternativ till tidtabeller för energirenoveringar av byggnader som fastställs på EU-nivå
Statsrådet anser det vara viktigt att byggnader renoveras kostnadseffektivt och i rätt tid med tanke på deras livscykel. Man förhåller sig kritiskt till att kommissionen fastställer miniminivåer för befintliga byggnaders energiprestanda och tidtabeller för renovering.
Enligt kommissionens förslag ska medlemsstaterna renovera den 15 % av byggnadsbeståndet som har sämsta energiprestandan, så att energiprestandaklassen stiger från G till F. Kravet är att andra byggnader än bostadshus ska renoveras före början av 2027, och bostadsbyggnader före början av 2030. Tre år senare ska alla byggnader i energiprestandaklass F renoveras så att de uppnår energiprestandaklass E. Enligt Teknologiska forskningscentralen VTT:s uppskattning omfattar renoveringarna totalt 35 % av Finlands byggnadsbestånd. Klassificeringen av energiprestandan ska först revideras före utgången av 2025, vilket innebär att de krävda miniminivåerna kommer att basera sig på den nya klassificeringen.
Statsrådet anser att direktivets mål om ett koldioxidfritt och energieffektivt byggnadsbestånd 2050 ska kunna uppnås på ett alternativt och effektivare sätt än genom kategoriska renoveringar. Målen kunde enligt statsrådet nås genom att utarbeta en nationell plan för grundlig förbättring av byggnader i enlighet med målen i direktivet. Planen skulle effektivisera genomförandet av den nationella långsiktiga strategin för renoveringsbyggande 2020–2050, som har utarbetats enligt det nuvarande direktivet.
Direktivet får enligt statsrådet inte reglera användningen av medlemsstaternas budgetmedel, till exempel för energireparationer eller skattefrågor. Stöd som det beslutits om nationellt skulle dock vara ett bra sätt att påskynda energirenoveringar i byggnader.
Statsrådet anser det är viktigt energiförsörjningssystem i byggnaderna även kan stödja sig på det allmänna elnätet och fjärrvärmen. Statsrådet understöder bedömning av klimatkonsekvenserna av nya byggnaders livscykel.
Statsrådet understöder utvidgning av energicertifikatssystemet
Statsrådet understöder upprättandet av digitala energicertifikat och förenhetligandet av certifikatens innehåll. Man ställer sig även positiv till att energicertifikat i fortsättningen också skulle krävas i samband med större renoveringar, förnyande av hyresavtal samt för byggnader som ägs av offentliga aktörer. Statsrådet anser att det är ändamålsenligt att bevara de nuvarande undantagen enligt vilka energicertifikat inte behöver upprättas, t.ex. för byggnader som är mindre än 50 m2 eller för sommarstugor med uppvärmning.
Kommissionens mål att öka antalet laddningspunkter för elbilar och förinstalleringen av kablar för elbilar i samband med nybyggnad och omfattande reparationer får även stöd av statsrådet. Man anser dock att de föreslagna kraven på laddningspunkter och installering av kablar i befintliga byggnader är utmanande att genomföra.
Statsrådet godkänner att automations- och styrsystem i större utsträckning än idag skulle installeras i andra byggnader än bostadshus vid nybyggnation och i samband med en omfattande renovering. Statsrådet anser emellertid inte att installering av automations- och styrsystem i befintliga byggnader är motiverad.
Byggnaderna har en betydande roll i klimatarbetet
Europeiska kommissionen offentliggjorde i december 2021 ett förslag till revidering av direktivet om byggnaders energiprestanda. Förslaget är en del av kommissionens omfattande 55-beredskapspaket. Genom klimatpaketet strävar EU efter att minska sina nettoutsläpp med 55 % före 2030. Byggnaderna spelar en viktig roll i uppnåendet av målen, eftersom de förbrukar 40 % av all energi och orsakar 36 % av de energibaserade växthusgasutsläppen i EU.
Kommissionens förslag behandlas i Europaparlamentet och Europarådet. Behandlingen i rådets arbetsgrupp för energi inleddes den 25 januari 2022. Det finns inte ännu några uppgifter om tidtabellen för behandlingen i Europaparlamentet.
Förhandlingarna kan ta upp till två år. Medlemsstaterna ändrar sin nationella lagstiftning först när de slutliga besluten om direktivets innehåll har fattats.