Regeringen har fastställt de ärenden som ska genomföras under denna valperiod. Det blir inte en plan- och bygglag, utan endast en ny bygglag. Dessutom kommer man att göra ändringar i markanvändnings- och bygglagen. Från den nuvarande lagen upphävs paragraferna om byggande och till lagen fogas bestämmelser om digitalisering av områdesanvändningen.
Totalreformen av markanvändnings- och bygglagen har varit ett omfattande arbete, som pågått i många år. Senaste år var regeringspropositionen om en plan- och bygglag ute på remiss. Under den tio veckorna långa remissperioden fick miljöministeriet in nästan 550 utlåtanden om förslaget. Merparten av remissinstanserna ansåg att målen för lagreformen är viktiga och värda att understödas, men det rådde oenighet om metoderna. Remissinstanserna förhöll sig i huvudsak positiva till förslagen om att främja koldioxidsnålt byggande, cirkulär ekonomi och digitalisering.
Avsikten är att regeringens proposition med förslag till ny bygglag samt förslaget till ändring av markanvändnings- och bygglagen ska överlämnas till riksdagen i början av hösten 2022 och att lagen ska träda i kraft den 1 januari 2024.
Nya väsentliga tekniska krav
Den nya bygglagen främjar särskilt hållbart byggande och digitalisering av byggandet. Den del av lagen som gäller byggande har också utvecklats utifrån remissvaren.
I den nya bygglagen ska det ställas nya väsentliga tekniska krav på byggnaders koldioxidsnålhet och livscykel. Som bäst förbereds det parallellt förordningar om klimatdeklaration för byggnader, materialspecifikation för byggnader och gränsvärden för byggnadernas koldioxidavtryck. Dessa förordningar blir en del av Finlands byggbestämmelsesamling.
Digitalisering
Digitaliseringen av byggandet framskrider, och ansökan om byggtillstånd ska i fortsättningen göras genom byggnadsplaner i form av datamodeller eller i någon annan maskinläsbar form. Avsikten är att man även i framtiden ska kunna idka sitt yrke, fastän man inte har avancerade dataprogram, så en bild sparad som PDF-fil samt en Excell-fil kan uppfylla kravet på maskinläsbar form. Planerings- och produktionsmodeller som kräver tillstånd lagras i det kommande datasystemet för den byggda miljön.
Inga åtgärdstillstånd
I fortsättningen har vi inte mera separat bygglov och åtgärdstillstånd, utan endast bygglov. I tillståndsförfarandet gällande bygglovet, som i fortsättningen ska ske i ett steg, bedöms samtidigt om kraven för både placering och uppförande av byggnaden uppfylls. Tillståndströskeln för byggande höjs så att till exempel en bastu som är mindre än 30 kvadratmeter i fortsättningen kan byggas utan bygglov. Detta betyder dock inte att man skulle få bygga mer på samma tomt, utan allt byggande ska även i fortsättningen följa den byggrätt, de byggbestämmelser och de bestämmelser om strandbyggande som anges i planen, fastän det inte krävs bygglov.
Huvudansvariga genomföraren
Den huvudansvariga genomföraren åläggs ansvar för genomförandet som helhet. Lagstiftningen begränsar inte den privaträttsliga avtalsrätten, utan motsvarar till sin karaktär omsorgsplikten för den som påbörjar ett byggprojekt samt projekterarnas och arbetsledarnas ansvar. Ingen part åläggs ansvarstid. Ansvarstiderna fanns med i versionen som var på remiss senaste år. Bestämmelserna om övervakare ska också slopas. Tanken är att kvaliteten på byggandet förbättras genom att skärpa användningen av särskilt förfarande, extern granskning och kvalitetssäkringsutredning.
Krav på kompetensintyg
Planerings- och arbetsledningsuppgifter finns i fortsättningen på fem kravnivåer. Idag har vi officiellt fyra kravnivåer, men i praktiken har man redan idag delat krävande uppgifter i krävande och krävande plus.
I fortsättningen ska byggnadstillsynen inte längre utreda projekterarnas och arbetsledarnas kompetens, utan kompetensen ska påvisas med ett intyg som utfärdats av ett organ som bemyndigats av miljöministeriet. Ett sådant organ kunde till exempel vara Fise. Organet kontrollerar att personens utbildning och arbetserfarenhet uppfyller kraven i bestämmelserna. Byggnadstillsynen tar sedan ställning till om personen är behörig för en viss uppgift i ett byggprojekt på basen av kompetensintyget och bland annat personens tidsresurser.
Parallellt med bygglagen har beretts den så kallad kompetenslagen, som inom kort skall sändas på remissrunda. I den lagen anges krav för organet som skall konstatera kompetensen och hur kompetensen skall konstateras.
Ingen besiktning av byggnader
Utifrån remissvaren slopas propositionsversionens förslag om ett besiktningsförfarande i anslutning till byggnader som används av stora folkmassor. Indelningen av kommunernas byggnadstillsynsmyndigheter på sedvanlig och krävande nivå finns inte heller med i nya bygglagen.
Digital planläggning
Avsikten är att den gällande markanvändnings- och bygglagen ändras så att det till lagen fogas bestämmelser om digitalisering av områdesanvändningen. Landskapsplanerna, generalplanerna och detaljplanerna ska i fortsättningen utarbetas i form av datamodeller, vilket gör att planinformationen finns elektroniskt tillgänglig och är interoperabel.
Planinformationen ska lagras i det framtida datasystemet för den byggda miljön, liksom även de tillstånd och beslut som gäller byggandet. En lag om datasystemet för den byggda miljön är under beredning.
Regeringen har meddelat att de inte kommer att överlämna andra propositioner med förslag till ändring av områdesanvändningen till riksdagen under denna valperiod.
Förslag till bildtexter:
I den nya bygglagen ställs krav på byggnaders koldioxidsnålhet och livscykel.
Projekterare och byggledare ska i framtiden påvisa sin kompetens med ett intyg som utfärdats av ett organ som bemyndigats av miljöministeriet.
Avsikten är nya bygglagen ska träda i kraft den 1 januari 2024.