Markanvändnings- och bygglagen som styrt byggande i många år har delats upp i bygglagen och lagen om områdesanvändning. Dessa lagar trädde i kraft från årsskiftet, men det finns vissa paragrafer i lagarna som börjar gälla först den 1 januari 2026.
Bygglov
Tidigare har det funnits bygglov, åtgärdstillstånd och anmälningsförfarande. Framöver finns enbart ett lov, bygglov. I bygglovet ingår både granskning av förutsättningar inom områdesanvändning (placering) och förutsättningar för de väsentliga tekniska kraven (genomförande). Man kan dock ansöka om att förutsättningarna för placering granskas separat. Ifall det är frågan om reparationer och ändringar behövs vanligtvis ingen bedömning av förutsättningarna för placering.
Tillståndströskeln för när det krävs bygglov har höjts. I bygglagen finns en lista på projekt som kräver bygglov. Lov krävs bland annat för bostäder, energibrunnar, byggnader som är över 30 m2 och skyddstak på minst 50 m2. Men även om byggande inte kräver bygglov skall man komma ihåg planbestämmelser, byggnadsordningen, byggnadsrätt som finns kvar på tomten, brandbestämmelser och till exempel bestämmelser i miljöskyddslagen.
Ännu i år skall bygglovsansökan göras som förut, men från och med den 1 januari 2026 skall ansökan om bygglov göras enligt bygglagen. Det betyder att från och med nästa år skall ansökan innehålla en projektinformationsmodell på huvudritningsnivå eller uppgifter i maskinläsbart format. Nytt är även en förteckning över byggprodukter.
Tidsfrist för behandling av bygglovsansökan
Från och med nästa år bör byggnadstillsynsmyndigheter behandla bygglovsansökan inom tre månader. För särskilt krävande byggprojekt samt ansökan om placeringstillstånd för omställning till ren energi är tidsfristen sex månader.
Nya väsentliga tekniska krav
I bygglagen finns två nya väsentliga tekniska krav, nämligen byggnaders koldioxidsnålhet och byggnadens livscykelegenskaper. Lagen skall styra mot koldioxidsnålt byggande. Den som påbörjar ett byggprojekt ska se till att en ny byggnad på det sätt som användningsändamålet förutsätter projekteras och uppförs så att den är koldioxidsnål, ekologisk i fråga om sina livscykelegenskaper och långlivad med avseende på den målsatta tekniska livslängden. I skrivande stund finns inte ännu närmare bestämmelser om byggnadens livscykelegenskaper.
Klimatdeklaration till slutsynen
Korrigeringspaketet ändrade bygglagen så att koldioxidavtrycket för byggnaden inte behöver beräknas för småhus, byggnader som genomgår en omfattande renovering eller vid tillbyggnad. Koldioxidavtrycket beräknas till exempel för radhus, flervåningsbostadshus och lokalfastigheter.
Att byggnadens koldioxidavtryck understiger gränsvärdet visas med en klimatdeklaration som görs till slutsynen. I miljöministeriets förordning om klimatdeklaration för byggnader och förteckning över byggprodukter (1027/2024) har beskrivits hur beräkningen om koldioxidsnålhet skall göras och vad klimatdeklarationen skall innehålla.
En klimatdeklaration krävs vid nybyggnation från och med början av nästa år.
Förteckning över byggprodukter
I ovannämnda förordning finns även bestämmelser om uppgörande av en förteckning över byggprodukter. Förteckningen ska innehålla uppgifter på minst huvudritningsnivå.
Byggproduktförteckningen presenteras vid ansökan om bygglov från och med början av nästa år om en klimatdeklaration krävs för byggnaden och den uppdateras för slutsynen med avseende på centrala förändringar under byggtiden.
Utredningen om rivningsmaterial och byggavfall
Den som påbörjar ett byggprojekt ska när bygg- eller rivningslov söks eller när en rivningsanmälan görs lägga fram en utredning om rivningsmaterial och byggavfall, av vilken det framgår uppskattningar av mängden rivningsmaterial som uppkommer i bygg- eller rivningsprojektet. Den skall uppdateras då bygg- eller rivningsprojektet är slutfört. Om utredningen finns noggrannare information i miljöministeriets förordning om utredningen om rivningsmaterial och byggavfall (1089/2024) som trädde i kraft 1.1.2025.
Kompetensintyg
I och med bygglagen skall projekterarna, ansvariga arbetsledarna och arbetsledarna för specialområden (FVA- och ventilationsarbetsledare) visa sin behörighet för sedvanliga, krävande, mycket krävande och exceptionellt krävande projekterings- eller arbetsledningsuppgifter med ett intyg utfärdat av en aktör som miljöministeriet bemyndigat. Miljöministeriet har bemyndigat Byggnads-, VVS- och fastighetsbranschens personkompetenser FISE Ab, KIWA Inspecta Sertifiointi Oy och Henkilö- ja yritysarviointi SETI Oy att bevilja kompetensintyg.
För att säkerställa att det för byggprojekt finns tillräckligt med kompetenta projekterare och arbetsledare tills kompetensintyg har utfärdats har miljöministeriet beslutat att de planerare och arbetsledare som innan den 31 december 2024 erhållit ett FISE-kompetensintyg får fortsätta med motsvarande uppgifter enligt den kravnivå som anges i kompetensintyget. Med FISE-kompetensintyget är en planerare eller arbetsledare behörig att verka i hela Finland så länge FISE-intyget är i kraft.
Miljöministeriet har även godkänt de kompetenser som byggnadstillsynsmyndigheterna konstaterat 1.1.2020-31.12.2024 i sin helhet som kompetenser enligt lagen. Beslutet är i kraft till och med den 1 januari 2027. Det betyder att personer som under de senaste fyran åren godkänts som projekterare, ansvarig arbetsledare eller FVA- eller ventilationsarbetsledare får fortsätta med uppgifter i samma svårighetsklass ännu två år, men innan 2027 bör man skaffa sig ett kompetensintyg.
Huvudsakliga aktörens ansvar för genomförandet upphävt
Den huvudsakliga aktörens ansvar för genomförandet som fanns i bygglagen, togs bort i samband med ändringarna som gjordes i lagen i december. Ansvaret för den som påbörjar projektet förblev alltså oförändrat.
Det finns ännu många saker som kommer att klarna efterhand, bland annat hur vissa bestämmelser skall tolkas och det kommer ännu att utfärdas fler förordningar innan de sista paragraferna träder i kraft i januari 2026.
Här hittar du länkar till lagar och förordningar; Byggbestämmelser – VVS Föreningen i Finland