Parlamentet antog sin ståndpunkt gällande omarbetningen av direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD) den 14 mars. Nu inleds trilogmöten, eller trepartsmöten, d.v.s. inofficiella sammanträden mellan företrädare för Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen med syfte att gemensamt behandla den slutliga lydelsen av direktivet. Då direktivet godkänts kommer kraven att sättas in i vår nationella lagstiftning.
Tanken med den föreslagna omarbetningen av direktivet om byggnaders energiprestanda är att rejält minska växthusgasutsläppen och energiförbrukningen i EU:s byggsektor till 2030 och göra den klimatneutral till 2050. Renoveringstakten för byggnader med låg energiprestanda ska också ökas och informationsutbytet om energiprestanda förbättras.
Mål för minskade utsläpp
Alla nya byggnader bör vara utsläppsfria från 2028, men nya byggnader som används, drivs eller ägs av offentliga myndigheter ska vara utsläppsfria redan 2026. Alla nya byggnader bör vara utrustade med solenergiteknik senast 2028, där det är tekniskt lämpligt och ekonomiskt genomförbart. Bostadshus som genomgår större renovering har fram till 2032 på sig att installera solenergianläggningar.
Bostadshus måste minst uppnå energiprestandaklass E senast 2030 och D senast 2033 – på en skala från A till G, där G motsvarar de 15 procent av byggnaderna med sämst prestanda i det nationella beståndet. Byggnader som inte är bostäder samt offentliga byggnader måste uppnå samma prestandaklass senast 2027 respektive 2030.
EU-länderna fastställer själva de åtgärder som krävs för att uppnå dessa mål i sina nationella renoveringsplaner. Det är frågan om väldigt många byggnader som skall göras mer energieffektiva.
Stödinsatser mot energifattigdom
De nationella renoveringsplanerna bör omfatta åtgärder som underlättar tillgången till bidrag och finansiering. EU-länderna måste inrätta kostnadsfria informationspunkter och kostnadsneutrala renoveringssystem. Finansieringssystemen bör premiera totalrenoveringar, särskilt av de sämst presterande byggnaderna, och riktade bidrag och subventioner bör finnas tillgängliga för utsatta hushåll.
Undantag
Kulturminnen kan undantas från reglerna och EU-länderna kan själva undanta kulturmärkta byggnader med arkitektoniskt eller historiskt värde, tekniska byggnader, byggnader som bara används periodvis samt kyrkor och andra platser för religionsutövning. EU-länderna får också undanta offentliga subventionerade bostäder, där renoveringar skulle leda till hyreshöjningar som inte kan kompenseras genom energibesparingar.
Ledamöterna vill också att EU-länderna ska kunna anpassa de nya målen för specifika delar av byggnadsbeståndet, av skäl som rör ekonomisk och teknisk genomförbarhet och tillgången till kvalificerad arbetskraft.
Inneklimat bättre med
Artikel 11a behandlar kvaliteten på inomhusmiljön. Medlemsstaterna ska fastställa krav för genomförandet av lämpliga inomhusmiljökvalitetsnormer i byggnader för att upprätthålla ett hälsosamt inomhusklimat. Krav skall ställas utifrån mätbara indikatorer baserade på dem som anges i EU:s ram för hållbara byggnader, Level(s). Indikatorer för kvaliteten på inomhusmiljön ska mätas inuti byggnaden och ska minst omfatta koldioxidhalten, temperatur och värmekomfort, relativ luftfuktighet, belysningsnivån vid dagsljus eller tillräckliga dagsljusnivåer, luftväxlingsfrekvens per timme och akustisk inomhuskomfort, exempelvis reglering av efterklangstid och nivå av bakgrundsbrus och möjlighet att höra tal. Medlemsstaterna ska säkerställa att nya byggnader och byggnader som genomgår en större renovering uppfyller normerna för en adekvat inomhusmiljökvalitet.
Inspektion av värme-, ventilations- och luftkonditioneringssystem
I Finland har man hittills valt att ersätta inspektionerna med kommunikation för att förbättra energieffektiviteten i olika värme-, ventilations- och luftkonditioneringssystem via Kommunikationsforumet för husteknik. Denna möjlighet har tagits bort. Så om direktivet godkänns i denna form blir regelbundna inspektioner av värme-, ventilations- och luftkonditioneringssystem med en nominell effekt på över 70 kW obligatoriska även i Finland. Systemets nominella effekt ska baseras på summan av värme- och luftkonditioneringsgeneratorernas nominella effekt.
Direktivet behandlar också bland annat energicertifikat, byggnaders smarta beredskap och byggnadens tekniska system.
Hela direktivet kan du läsa här: TA (europa.eu)
Bakgrund
Enligt EU-kommissionen står byggnaderna i unionen för 40 procent av vår energikonsumtion och 36 procent av växthusgasutsläppen. Den 21 december 2021 antog EU-kommissionen ett förslag om att omarbeta energiprestandadirektivet som en del i det så kallade 55-procentspaketet (”Fit for 55”). EU:s nya klimatlag från juli 2021 gjorde både målen för 2030 och 2050 till bindande EU-lagar.
(första stycket modifierat 16.3.32023)