Riksdagen godkände bygglagen den 1 mars. Avsikten är att den nya bygglagen på ett heltäckande sätt skall hjälpa till att bekämpa klimatförändringar. Dessutom ska lagen underlätta byggandet, påskynda cirkulär ekonomi och digitalisering och höja kvaliteten på byggandet.
Riksdagen godkände tidigare inom ramen för samma helhet förslag till lagar om datasystemet för den byggda miljön, om ändring av markanvändnings- och bygglagen och om behörighet inom byggande.
Lagen hittar du här: Bygglag 751/2023
Klimatdeklarationer och materialspecifikationer för byggnader
Den största ändringen jämfört med den gällande markanvändnings- och bygglagen är att begränsningen av klimatförändringar införlivas i bygglagstiftningen. Bygglagen ska bidra till mer koldioxidsnålt byggande. Det betyder att man vid byggandet ska ta hänsyn till de klimatolägenheter och klimatfördelar som uppstår under byggnadens hela livscykel.
I praktiken sker detta genom förordningar som utfärdas senare med stöd av den nya lagen. Förordningarna om en klimatdeklaration för byggnader, en materialspecifikation för byggnader och gränsvärden för byggnadernas koldioxidavtryck blir en del av Finlands byggbestämmelsesamling.
Lagen stärker den cirkulära ekonomin inom byggande. Enligt de nya väsentliga tekniska kraven ska byggnaderna planeras så att de är långlivade och anpassningsbara. För nya byggnader eller byggnader som ska rivas ska en utredning göras om material som har använts och som frigörs samt av mängden jord- och stenmaterial och farligt avfall som transporteras bort från byggplatsen.
Enbart bygglov i framtiden
Nuvarande bygglov och åtgärdstillstånd ersätts med en enda tillståndsform, bygglov. Tröskeln för byggprojekt som kräver tillstånd höjs så att till exempel ett förråd eller en bastustuga som är mindre än 30 kvadratmeter i fortsättningen kan byggas utan bygglov, förutsatt att bygg- och planbestämmelserna och bestämmelserna om strandbyggande uppfylls. Alla nya byggnader kommer även i fortsättningen att minska byggrätten för en tomt.
Huvudansvarig genomförare
Ansvaret för genomförandet av ett byggprojekt riktas till den huvudansvariga genomföraren av projektet. Den som inleder ett byggprojekt kan välja att utse en huvudansvarig genomförare eller att bära ansvaret själv. Parterna i ett byggprojekt förpliktas att samarbeta och utbyta information för att garantera högklassigt byggande.
Valfrihet vid reparation
En byggnad kan också repareras med iakttagande av det ursprungliga byggsättet eller med iakttagande av ett nyare byggsätt, förutsatt att den konstruktion eller byggnadsdel som reparationen gäller är tekniskt funktionsduglig och reparationsprojektet uppfyller kraven på energiprestanda. Tanken är att man inte ska behöva blanda byggnadsteknik från olika tidsperioder.
Reparationen får inte hindra att byggnaden bevaras eller minska till exempel byggnadens eller kulturmiljöns arkitektoniska värde.
Riksdagen gjorde ändringar i bygglagen
De största ändringarna som riksdagen gjort i förslaget till bygglag gäller förutsättningarna för rivningslov för byggnader och underlättande av ändring av en byggnads användningsändamål.
En byggnad kan rivas om den finns på ett område där byggnaderna har förlorat största delen av sitt värde och om rivningen avsevärt ökar återanvändningen eller återvinningen av material. Då tillämpas inte bestämmelsen enligt vilken rivningen inte får medföra olägenheter med tanke på planläggningen, genomförandet av en plan eller annan reglering av områdesanvändningen.
På detaljplaneområden kan användningsändamålet för en byggnad eller en del av den ändras med undantagslov exempelvis så att byggnaden eller en del av den kan användas för boende. Det kan anses finnas ett särskilt skäl till ändring av användningsändamålet om den främjar cirkulär ekonomi och koldioxidsnålhet inom den byggda miljön.
Förfarandet med undantagslov är ett mer flexibelt förfarande än planändring. En grund för undantag som fastställts på riksnivå skapar trygghet i fråga om investeringar, effektiviserar användningen av lokaler och hjälper till att minska mängden tomma lokaler.
Digitalisering
I lagen om datasystemet för den byggda miljön föreskrivs det om uppgifter som kommunerna och landskapsförbunden i fortsättningen ska föra in i det nya riksomfattande datasystemet. Riksdagen antog lagen den 24 februari. Samtidigt antog riksdagen en ändring av den gällande markanvändnings- och bygglagen, som innehåller bestämmelser om digitala uppgifter om områdesanvändning.
Lagreformen lägger grunden för digitaliseringen av den byggda miljön, som gagnar alla. Den gör processerna smidigare, stöder reparation och underhåll av byggnader samt underlättar kalkyleringen av klimatpåverkan och spårningen av material. En viktig ändring gäller uppgifternas enhetlighet: i fortsättningen ska byggloven och planerna för områdesanvändning upprättas i maskinläsbar form i enlighet med en interoperabel informationsmodell.
Finlands miljöcentrals nya datasystem för den byggda miljön tas i bruk den 1 januari 2024. Från och med det datumet är det möjligt att föra in uppgifter i systemet. Uppgifter om byggande ska lämnas in före utgången av 2027 och uppgifter om områdesanvändning före utgången av 2028.
Ändringarna i markanvändnings- och bygglagen träder i kraft den 1 januari 2024, men kommunen eller landskapsförbundet får i enskilda fall genom sitt beslut tillämpa de gamla bestämmelserna om datainnehållet i planer till utgången av 2028.
Miljöutskottets betänkande, med förslag till beslut hittas här MiUB 27/2022 rd (eduskunta.fi)